Start Aktuellt Metodbok Resurser Nätverk Artiklar Om NEPI
NEPI - nätverk för läkemedelsepidemiologi

Nyhetsbrev Läkemedelsreformen

Förstudie om ordinationsorsak
från CeHis och Socialstyrelsen

Ordmoln-ordinationsorsak-svv.gif

I ett gemensamt projekt mellan Centrum för eHälsa i samverkan samt Socialstyrelsen har begreppet ordinations- eller förskrivningsorsak utretts. Slutrapporten beskriver hur begreppet kan hanteras både för att underlätta för förskrivare att ange ordinationsorsak samt ändamål och hur det kan användas för att förbättra kunskapsstöd i vård och på apotek.

Författare till rapporten är
Fredrik Ström, Helena Palm, Jenny Johansson samt
Rikard Lövström 070-495 15 34.

Styrgruppen för förstudien har utgjorts av
Mikael Hoffmann (ordf) 070-608 20 28, Carina Landberg SLL, Kristina Bränd Persson SoS samt Maarten Sengers SoS.


Ladda ner dokument:

Slutrapport »

Flödesbild (högupplöst/skalbar pdf 1Mb) »

Bilaga A - RIV ordinationsorsak etapp 1 »

Bilaga B - Användarutvärering »

Bilaga C - projektdirektiv »

Relaterade dokument:

Förstudie substansregister - slutrapport januari 2010 »

Varningsinformation etapp 2 - slutrapport november 2008 »


Sammanfattning av projektet Ordinationsorsak

Projektet Ordinationsorsak har under 2010 genomfört en förstudie kring ordinationsprocessen och informationsbehov kring denna ur ett patientsäkerhetsperspektiv. I förstudien föreslås:

  1. att ett projekt med ansvar för att koordinera hälso- och sjukvårdens samt myndigheternas arbete med ordinationsorsak för läkemedel inrättas inom ramen för den planerade nationella läkemedelsstrategin och finansieras gemensamt
  2. att detta projekt tillsammans med vårdens aktörer verkar för en successiv uppbyggnad av ett nationellt IT-stöd för hantering av ordinationsprocessen och informationen kring den så att framtida kunskapsstöd i vården drar nytta av samlad information om såväl de olika alternativa behandlingarna som patientrelaterad information, t.ex. ordinationsorsak
  3. att arbetet utförs med agil arbetsmetod.

Förslagen är en utveckling av tidigare arbete inom andra nationella projekt inom läkemedelsområdet.

Som projektets namn antyder har utgångspunkt och fokus för arbetet varit ordinationsorsak för läkemedelsordinationer. Tillgång till information om ordinationsorsak vid läkemedelsbehandling är en viktig del av en god och överskådlig dokumentation som stödjer planering kring individens behandling.

Förstudien har dock utvidgats till att omfatta en generell beskrivning av hela ordinationsprocessen och ordinatörens och övriga berörda aktörers informationsbehov vid alla typer av behandlingar och åtgärder.

En orsak till detta är dels att det i analysen av informationsbehoven visat sig svårt att bara bryta ut en enda del av ordinationsprocessen. En annan orsak är att kopplingen mellan läkemedel och ordinationsorsak/er är en dubbelriktad koppling som väl framtagen kan användas både till att underlätta för en förskrivare/ordinatör att snabbt dokumentera orsaken till vald behandling men även för att i ett kunskapsstöd utifrån befintligt tillstånd föreslå alternativa (och ev. rangordnade) behandlingsalternativ. En tredje orsak är att ett framtida kunskapsstöd som enbart ger information om läkemedelsbehandlingar skulle bli alltför begränsat i förhållande till nationella och lokala behandlingsrekommendationer. Detta är viktigt att ha i minnet, även om de flesta av förstudiens resonemang tar sin utgångspunkt i läkemedel.

Förstudiens förslag

Förstudien föreslår att en nationell funktion för hantering av ordinationer byggs upp successivt. Utöver att funktionen ska möjliggöra angivande av ordinationsorsak, bör den omfatta:

  • ett kunskapsstöd för ordinatören för alla typer av ordinationer
  • ett doseringsstöd för läkemedel
  • en rimlighetskontroll för läkemedel.

För att dessa funktioner ska möjliggöras behöver stora mängder information struktureras, kvalitetssäkras och tillgängliggöras nationellt. Det handlar både om information som ordinatören behöver om patienten, till exempel tidigare diagnoser och behandlingar, och om information om diagnoser och behandlingar i sig, till exempel behandlingsrekommendationer och läkemedelsinteraktioner.

Nationellt tillgänglig, strukturerad och vederhäftig information är nödvändig för att relevanta fakta ska kunna presenteras på ett överskådligt sätt för ordinatören och bidra till väl underbyggda och korrekta beslut om patientens behandlingar.

Vidare föreslås en tjänst för återkoppling och inrapportering från patienter i syfte att bidra till att höja kvaliteten i ordinationsprocessen. Tjänsten skulle bl.a. omfatta självskattning av behandlingseffekt inklusive biverkningsrapportering, men även möjliggöra att patienten rapporterade användning av receptfria läkemedel eller naturläkemedel. På så sätt kan även dessa typer av läkemedel vägas in i bedömningen av hur lämplig en viss ordination är för patienten.

En slutsats av förstudien är att det krävs fortsatt arbete med att strukturera ordinationsstödet och den nationellt tillgängliga informationen samt med att skapa samarbetsformer mellan olika aktörer. De strukturlösningar och samarbetsformer som utarbetas bör testas stegvis i praktiken. Både utarbetande och testning bör göras i nära samarbete med användare. Arbetet bör också utvärderas löpande med fokus på hur väl användarnas behov uppfylls och hur ökad patientsäkerhet kan verifieras.

Eftersom det vidare arbetet är omfattande och involverar många olika aktörer är det förstudiens rekommendation att ett projekt inrättas som koordinerar hälso- och sjukvårdens arbete samt myndigheternas uppdrag inom området. Bland det första som projektet bör leverera är en projektplan med initiala prioriteringar baserade på användarnytta. Projektet bör drivas enligt agilt arbetssätt, dvs. stegvis utveckling med täta delleveranser som ger direkt och konkret nytta.

Ordinationsorsak är viktig information

Behovet av information om orsak till ordination finns hos alla steg i processen, i allt från val av behandling till uppföljning av behandlingens effekt, inklusive återkoppling från patienten. Ordinationsorsak (eller för patienten ändamålet med behandlingen) behövs för att behandlingen ska kunna genomföras enkelt och säkert, för att patienten ska känna sig delaktig i behandlingen samt för att (i fallet läkemedelsbehandling) farmaceuten ska kunna ge stöd till patienten vid expedition av läkemedel. För medicinskt ansvariga inom vården är information om ordinationsorsak viktig för att de ska kunna ta ställning till patientens samlade (läkemedels)behandling och fatta beslut om hur den bör fortsätta, till exempel vid läkemedelsgenomgångar/läkemedelsavstämningar inom vård och omsorg.

 

Figur 1. Läkemedelskedjan uppdelad på primärvård och slutenvård.


Förstudien har utrett hur information om ordinationsorsak kan fungera som ett stöd inom vård och omsorg för att ge patienten en effektivare och säkrare behandling. Några exempel på nyttoeffekter som identifierats är:

Allmänt

  • Bättre överblick av ordinationer
  • Ökad tydlighet vid bl.a. dosering
  • Bättre struktur i dokumentation
  • Bättre stöd för kvalitetsarbete
  • Ökad spridning av information om tillgängliga behandlingar

För läkemedel

  • Effektivare användning av läkemedel, med mindre risk för över- eller underordination
  • Minskad risk för felordination eller ordination av läkemedel som inte är lämpliga för patienten
  • Ökad förståelse hos patienten för ändamål med läkemedelsbehandlingar
  • Färre samtal om för höga eller för låga doseringar från apotek till ordinatör

Användarundersökning

I en användarundersökning (bilaga B: Användarutvärdering av Ordinationsorsak) har djupintervjuer med tre läkare gjorts för att påbörja en praktisk utvärdering av idéerna från förstudien. Undersökningen visar att det hos dessa ordinatörer finns ett intresse för att i ett IT-stöd få en överblick över patientens tidigare läkemedelsordinationer, dvs. ordinerade läkemedel och ordinationsorsaker.

Det finns dock ett stort behov av tydlighet när det föreslagna ordinationsstödet byggs upp, bland annat vad gäller syftet med olika efterfrågade inmatningar, för att ordinatören ska uppleva nyttan med stödet och inte misstänka att syftet är kontroll och övervakning. Användarundersökningen understryker behovet av att successivt utforma ett funktionellt användargränssnitt, med start där användaren upplever den största nyttan.

En viktig slutsats av användarundersökningen är därför att det vidare arbetet bör påbörjas där det redan i dag finns ett samförstånd mellan olika aktörer om vad som är väsentligt. Det gäller framför allt följande punkter:

  • Kopplingen mellan diagnos och behandling är relevant och efterlängtad
  • Historik av ordinationskedjor är relevant och önskvärd, och bör vara i visuell formOrdinationsorsak bör vara direkt kopplad till, och troligtvis till och med integrerad med, läkemedelslistan.

Process- och informationsanalys

Förstudien har analyserat dagens ordinationsprocess och vilken information ett ordinationsstöd måste hantera (bilaga A: RIV Ordinationsorsak, etapp 1). Här har målen med projektet beskrivits i detalj och relaterats till en rad strategiska dokument inom området, bl.a. regeringens Nationell läkemedelsstrategi? – en förstudie och Socialstyrelsens Nationella indikatorer för God vård.

Ordinationsprocessen har analyserats i förhållande till den kärnprocess för vård och omsorg som utarbetats av Socialstyrelsen (se bilaga A sidan 14). Med stöd i denna processbeskrivning föreslås bland annat en alternativ ordinationsprocess för läkemedel, som innebär att man ska kunna ordinera behandling (och få förslag på alternativa behandlingar) utifrån patientens tillstånd (ordinationsorsaken) (se bilaga A sidan 20).

I dagens process anges ordinationsorsak, i de fall det överhuvudtaget anges, först efter det att läkemedel ordinerats. En skillnad mot i dag är också att mer än en ordinationsorsak ska kunna anges, eftersom det i dag ofta finns ett behov av att ange flera. Vidare föreslås att läkemedelsordinationer ska kunna göras på substansnivå, inte bara som i dag på läkemedelsproduktsnivå.

 

tablett