Start Aktuellt Metodbok Resurser Nätverk Artiklar Om NEPI
NEPI - nätverk för läkemedelsepidemiologi

Nyhetsbrev Läkemedelsreformen

131127

Hur många dör i onödan av läkemedel?

Och varför missuppfattas siffrorna så ofta?

I debatt förs ofta en rad påståenden kring läkemedelsskador fram. En vanlig missuppfattning är att inte skilja på olika typer av skador, eller om de är förebyggbara eller ej. På så sätt framstår alla negativa konsekvenser av läkemedel som onödiga trots att det i många fall rör sig om biverkningar av rätt läkemedel ordinerade vid rätt sjukdom, i rätt dos och givna/tagna på rätt sätt.

Det är ofta inte de enskilda debattörernas fel utan bakgrunden till missförstånden är ofta publika sammanställningar och påståenden som inte granskats tillräckligt noggrant. I bakgrunden till den Nationella läkemedelsstrategin sades så sent som problembeskrivning 2013 t ex felaktigt att:

"När det gäller hur många personer som dör på grund av felaktig

läkemedelsanvändning framkom i en studie från 2009 att

nästan 3 000 personer varje år dör på grund av felaktig

läkemedelsanvändning"

Siffran är uppenbart orimlig. Varje år dör omkring 100 000 svenskar. Att 3 % av dessa skulle dö inte av misstag i vården och inte av läkemedel utan "på grund av felaktig läkemedelsanvändning" faller på sin egen orimlighet. Den studie som påståendet baserades på visade en helt annan sak. Studien från NHV (Nordic School of Public Health) visade

"att av 1574 avlidna har 49 personer dött av biverkningar från läkemedel. Nu har man analyserat hur många av dessa dödsfall som kunde undvikits. Forskarna bedömer att sju av fallen möjligen kunde undvikits om läkemedel bytts ut eller dosen sänkts. Om resultaten är representativa för hela landet innebär detta att ungefär 400 personer skulle kunna räddas varje år."

49 av 1574 är 3 % av alla dödsfall men då är alla fall där läkemedel bedömts kunnat vara bidragande eller utlösande medräknade, även de fall där läkemedel använts helt korrekt men där patienten hör till de som drabbats av biverkningar som en kalkylerad risk i behandlingen. T ex innebär cytostatikabehandlingar en risk för benmärgspåverkan som kan leda till död men det är en risk som man tar eftersom nyttan i genomsnitt är större med att behandla än att inte göra det. I dessa fall ingår också självmord med läkemedel som bidragande orsak.

7 av 1574 dödsfall var alltså dödsfall där läkemedel var bidragande eller utlösande och där detta bedömdes kunde ha undvikits. 7 av 1574 dödsfall är lika med 0,4 % med stor slumposäkerhet och skulle uppräknat till landet motsvara ungefär 400 dödsfall årligen men med stor osäkerhet. Nedanstående bilder redovisar detta grafiskt och är hämtat från en föreläsning vid SKL:s inspirationsinternat äldre och läkemedel oktober 2013.

Siffran 3000 dödsfall till följd av läkemedel - ofta med tillägget "i onödan" dyker då och då upp i debatt som t ex i följande replikväxling på SVT Debatt:

Läs mer:

Anna Jönsson et al. Preventable drug related mortality in a Swedish population. 

Pharmacoepidemiology and Drug Safety. 2010;19(2):211-5.

Anna Jönsson et al. Fatal drug poisonings in a Swedish general population.

BMC Clinical Pharmacology 2009, 9:7. doi:10.1186/1472-6904-9-7

Karin Wester et al. Incidence of fatal adverse drug reactions: a population based study. British Journal of Clinical Pharmacology. 2008;65(4):573-9.

UPPDATERING:

En av författarna av de ovan refererade studirna, Katja Hakkarainen, disputerade 21 mars 2014 vid Göteborgs universitet med avhandlingen "Prevalence and nature of adverse drug events and the potential for their prevention - Population-based studies among

adults." Den rekommenderas som en aktuell första fördjupning för den som är intresserad av området.

 

tablett