Utredning inför NEPI:s bildande

I september 1992 presenterades en utredning från Socialdepartementet som föreslog bildande av ett nätverk för läkemedelsepidemiologi i Sverige: Rapport från utredningen (1990:72) om ett centrum för läkemedelsepidemiologi och utveckling av läkemedelsterapier Ds 1992:104.

Ordförande i utredningen var fram t o m november 1991 dåvarande länsdirektör Anders Lönnberg och därefter riksdagsledamot Barbro Westerholm. Departementsekreterare Birgitta Bratthall fungerade som arbetsgruppens sekreterare. Som experter fungerade direktör Olof Edhag, Socialstyrelsen; direktör Lars G Nilsson, Apoteksbolaget; 1:e sekreteraren Ulla B Sandberg, Landstingsförbundet; professor Folke Sjöqvist, Karolinska institutet samt generaldirektör Kjell Strandberg, Läkemedelsverket.

Läs sammanfattningen här »

Arbetsgruppen föreslog att syftet med stiftelsen skulle vara att medverka till:

1. analys av sambanden mellan sjuklighet, läkemedelskonsumtion och vårdkonsumtion.
2. analyser av läkemedelskonsumtionen och genomförande av medicinsk, social och annan utvärdering av väsentliga förändringar i läkemedelsanvändning och initiera lämpliga åtgärder.
3. studier föranledda av misstankar om nya läkemedelsbiverkningar, som bedöms viktiga för folkhälsan, från den spontana biverkningsrapporteringen och larm till Läkemedelsverket.
4. förslag och genomförande av hälsoekonomisa analyser av användningen av läkemedel för att värdera kostnadseffektiviteten för olika läkemedelsbehandlingar i jämförelse med andra behandlingar.
5. föreslag till för sjukvården och samhället angelägna kliniska prövningar.
6. belysning av faktorer för att förbättra patienternas följsamhet till läkemedelsordinationen.
7. uppföljning av läkemedelsepidemiologiska fynd för att utvärdera mekanismer för läkemedelsbiverkningar.
8. främjadne av grund- och forskarutbildning inom läkemedelsepidemiologi.
9. ett effektivt informationsutbyte mellan vård och forskning.
10. att vetenskapliga forskningsresultat inom verksamhetsområdet så fort som möjligt kommer till praktisk användning.

Arbetsgruppen föreslog också att finansieringen av en administrativ enhet med en driftsbudget på 5 miljoner kronor per år (1992 års penningvärde) skulle säkras vid stiftelsens bildande genom garantier från stiftelsens grundare. Detta skedde inte varför stiftelsens verksamhet genom åren ej kunnat uppfylla samtliga intentioner trots sporadiska driftsbidrag från stiftarna.